Höst

Telefonen väckte mig klockan nio idag. Jag hade gärna sovit lite till, något som katten vid mina fötter höll med om. Hon, Sessan, har sovit hos mig varje natt i snart tre veckor nu. Hon är så sällskapssjuk morgon och kväll/natt. Mitt på dagen vandrar hon iväg - vet inte vart - och kommer inte tillbaka hem förrän sent på kvällen. 

Frost och färg en solig, kall lördagsmorgon

Igår var jag på tjejkväll med barndomsvännerna. Vi träffades runt klockan 18 och sade hej då efter kl 23. Det blev god mat och dryck, massa prat och en hel del skratt under dessa timmar. Ibland undrar jag om det är så att ju äldre man blir, ju mer uppskattar man sina vänner. Jag kom på mig själv med att sitta tyst när vi åt varm och smakrik chiligryta och titta från person till person. Jag lyssnade till vad som sades och upplevde en slags... vördnad. För att vi hållit kontakten, för att vi ser till att träffas flera gånger om året och var gång vi ses är lika roligt och mysigt. 

Hösten och dess färger gör en inte besviken!

Det blev färska frallor och te till frukost idag. Då solen lyste från en klarblå himmel tog jag cykeln och kameran och gav mig ut på en liten runda. Luften var klar och lite kall, solen varm, himlen blå och hösten visade sig från sin bästa sida med fantastiska färger.

När jag stod vid vägkanten och fotade ett gammalt hus kom en kraftig vindpust och plötsligt började klart gula löv att falla runtom mig och landa mjukt på marken. 

Rött och gult

Ikväll blir det film, god mat och en eller en annan bok. Jag har även laddat med lite godis, något jag ser fram emot.

Filmerna som väntar på mig är The Great Gatsby och The Way Way Back.

Jag väntar fortfarande - smått desperat - på The Spectacular Now.

Löv