Ullared & road rage

Idag har jag varit effektiv som bara den. Först spenderade jag 3½ timme i Ullared där jag inhandlade presenter och hjälpte mor plocka ihop diverse saker till familjen, farmor, mormor och syskon. Det var lagom med folk, vilket översatt betyder att man inte blev självmordsbenägen och ville ramma folk med kundvagnen.

Jag gillar Ullared, särskilt när mitt lönekonto visar plus. Jag undviker stället som pesten när det är industrisemester och direkt efter löning; endast smått galna personer åker dit mitt i sommaren. Helst undviker jag det tills skolorna har börjat igen och då åker jag mitt i veckan - allt för att kunna vandra runt med en vagn utan att vilja skrika och slita mitt hår.

Det är klart, ibland kan du titta på parkeringen och svära tyst då den stoltserar med ett par hundra bilar, men när du väl kommer in i affären är det tomt. Vart har alla tagit vägen?

Svaret är damavdelningen. Till och med karlarna är där, stackarna. Antingen vaktar de vagnar eller så agerar de smakråd/moraliskt stöd.

Själv gillar jag sminkavdelningen. Jag är inte det minsta intresserad av smink, men jag finner det fascinerande att det finns så mycket goja som tjejer/kvinnor uppenbarligen ska använda. Jag är löjligt glad att jag tillhör kategorin med tjejer som anser att så länge man äger en mascara och någon ögonskugga klarar man sig fint.

Då jag agerade chaufför till och från Ullared drabbades jag - som alltid - av en viss 'road rage' och trots mammas förmaningar var det svårt att inte irritera sig på alla dessa klantar som inte kan köra bil. Jag påstår inte att jag är någon expert, men kom igen, är det 90 vill jag påstå att det är okej att ligga i 100. Nu är det inte det som irriterar mig, nej, ligger du och puttrar runt 85-90, kör jag om. Vad som sätter igång mig är när du segar på 90-sträckan för att sedan dra iväg i 65 på en 50-sträcka.

Seriöst! Menar du på allvar att foten är tyngre när skylten visar 50? Det är sänkt hastighet av en anledning, lilla vän.

Jag har skickat iväg ett x antal onda blickar på grund av detta.

Anyhoo.

Väl hemma igen ordnade vi lite mat (sallad och hemlagad köttfärslimpa) och sedan var det dags att plocka upp allt, sortera ("köpte vi två sådana?", "vems var det här nu igen?") och bära ner allt i källaren som inte får plats i skafferiet.

När det väl var avklarat satte jag igång att packa då jag ska till stan (läs: Halmstad) och sedan vidare till Malmö. Jag hann få iväg ett par CV och nu sitter jag alltså framför datorn och lyssnar på "Love Will Keep Us Together" med Captain & Tenille. Grym låt.

Solen skiner ute och det är varmt som bara den. Jag är rätt glad att jag är inomhus, det är jobbigt att svettas. Jag är fullt medveten om att jag inte ska klaga - jag har lagt märke till att det mörknar tidigare och att luften är kall på morgonen. Suck, hösten är på väg.

Jag avslutar med en rad ur Europes "Superstitious" (som just nu spelas på Spotify): 

"Keep on walking that road and I'll follow, keep on calling my name I'll be there."