Till Britt

När jag var 17 år åkte jag, ensam, på en skrivarkurs. Jag inser nu att jag nog alltid varit mycket kaxigare än jag själv trott.
Kursledaren tog kontakt med Britt, en sann veteran, och bad henne att ta hand om en ung tjej som skulle delta i den kommande kursen.

Helt ärligt minns jag inte så mycket av de dagarna. Jag var betydligt mycket yngre än övriga deltagare, men Britt och hennes skrivkompisar välkomnade mig med öppna armar, behandlade mig både som en dotter och ett barnbarn, men också som en vuxen. Det betyder mycket för en tonåring, ofta sliten mellan att känna sig liten och osynlig och vilja bli tagen på allvar av vuxenvärlden.

Britt och jag höll kontakten efter kursen. Då jag älskar att skriva hade jag inga problem med att skicka iväg ett par brev eller kort där jag berättade om mitt liv; skola, vänner, familj, drömmar om framtiden.

Från den dagen har vi följts åt via brev, vykort och mail. Genom sorg och lycka, motgångar och framgångar. Jag hälsade på i hennes och makens sommarstuga, blev bjuden på läsk och saft när jag inte börjat dricka kaffe, charmade deras katt och tittade i väl omhändertagna klippböcker.

Britt gick bort för en dryg vecka sedan och jag är så otroligt tacksam för att hennes man tog sig tid, mitt i sin sorg, att låta mig veta.

Britt var över 40 år äldre än jag, men åldersskillnaden märktes aldrig i våra brev, eller de gånger vi sågs. Jag har aldrig mött en person med ett sådant minne. Hon kunde nämna detaljer, roliga anekdoter, från när hon gick på bio och det var paus mitt i filmen på grund av att de var tvungna att byta rulle. Hon mindes vänner jag lärt känna, platser jag besökt och hon var - under alla år - en av mina allra största supportrar. Hon hejade och trodde på mig när jag själv tvivlade. Hon tröstade när jag var ledsen och gratulerade mig när jag lyckades.

Britt kom genom åren att bli en av mina bästa och närmsta vänner. En otrolig person som, hur illa saker än var, besatt en otrolig humor och värme och som alltid lyckades hitta det positiva, det fina, det ljusa. Hur mörkt allt än tycktes vara.

Tack, Britt, för dessa fantastiska år. Jag kommer att sakna dig så mycket, men jag är så glad att jag hann säga, flera gånger om, hur otroligt glad och tacksam jag är över att ha haft dig i mitt liv.

All kärlek.