Ännu ett år har gått

Tillåt mig låta som en amerikansk 20-åring en liten stund: OH MY GOD, YOU GUYS! IT'S 2019!

Stockholm med syster, mostrar och morbröder i november

Ja, wow. 2019.

Kan ni förstå detta? 

Kan ni?

Det är verkligen som de säger: åren går fortare ju äldre man blir och jag kan, för övrigt, inte greppa att jag fyller (*mummel*) det här året.

Sista veckan av 2018 (förutom att jobba jobba) spenderade jag en hel del timmar på att gå igenom (väldigt många) gamla bilder som av någon anledning har hamnat på Google Foto och nu ligger där och tar onödig plats. 

Bilder från 2008, people! Det är, jisses, så många år sedan. Känns som en hel evighet sedan när jag tittar på bilder av mig själv i gröna leggings (faktiskt helt okej), betydligt ljusare hår (blonda slingor, really?) och udda val av ögonskugga (lila-ish?).

Fuerteventura med vännen I

2018 var ett bra år, på så många sätt.

Jag reste utomlands fem gånger.

FEM! På ett endaste år.

Skottland, England, Finland, Fuerteventura och Rhodos.

Lyxliv, enligt somliga, jag vet. Men betänk då att jag har en väldigt billig (och liten) lägenhet och jag vet hur man lever snålt. Jag är egentligen något av en Slösa (böcker, bio, resor, äta ute), men när jag väl bestämmer mig för det, då jäklar blir jag en Spara.

Soluppgång på väg till Nässjö och utbildning i PTSD

Jag har lärt känna nya människor, återupptagit kontakt med 'gamla' människor, fått/tagit mer ansvar på jobbet, satsat tid och energi på kvinnojouren, fått hjälp med att förbättra jobbsök, blivit vegan (jag har fuskat en del sista två månaderna av 2018) och är stolt över att säga att jag inte har ätit ett endaste djur (förutom ägg som ingrediens i något) på över ett år. 

Ett regnigt Bath (Pulteney Bridge) i september med föräldrarna och vännen K

Jag har haft galet fullbokade veckor med jobb, kvinnojour, vänner/kollegor, familj/släkt och härligt lata veckor där jag kommit hem från jobbet, bytt om till pyjamas kl. 16 och slängt mig i sängen med en bra bok eller film/serie.

Konferens i Helsingfors med Nordiska Kvinnor Mot Våld

Om det är något som jag tar med mig från 2018 är det följande:

Att verkligen njuta. Om det så är av en bra bok/film/serie eller en mysig fikastund med vän/familj/släkting/kollega. Att njuta av solen som skiner, att bädda ner sig under täcket när det är kallt och mörkt ute, att kunna unna sig saker. Att stanna upp då och då och känna en sådan obeskrivlig lycka och känsla av belåtenhet.

Vikten av familj och vänner. Mormor gick bort i våras och jag saknar henne, ibland är det riktigt tufft att tänka på det. Men det jag bevittnade och upplevde i och med hennes bortgång kommer för alltid att finnas med mig som en varm och trygg känsla av kärlek. Min familj och släkt är fantastiska och jag är så glad och tacksam att vi inte bara är just det, familj och släkt, utan också vänner.

Och vänner. Vad skulle man göra utan dessa? När man mår dåligt finns de där och stöttar, när man är glad så gläds de med en. Man pratar i timmar, kan umgås en hel dag och ändå ha mer att säga. Man ses inte på många år, men när man ser varandra är det som igår och det blir inte en tyst minut.

Att vara tacksam. Jo, livet kan kännas skit ibland och det är okej att klaga/gnälla/känna sig missnöjd. Konsten är att se förbi det, att kanske låta sig må dåligt ett tag, eller analysera "varför känner/tänker jag så här?" och sedan låta det passera.

Har du en skitdag? Go for it, spela ut alla negativa och jobbiga känslor och tankar, men låt det inte stanna. 

Tacksamhet. Att känna tacksamhet för att man är den man är, hur det än må vara. För att man är frisk, för att man har ett jobb och en bostad, för att man har familj och vänner som är friska och mår bra och som bryr sig om en.

Det finns så otroligt mycket att vara tacksam för, bara man lär sig att se det.

En av årets många böcker

Vad har jag att vänta av 2019?

Det jag vet är besök från Australien, England och Skottland.

Syster ska flytta in i sitt hus (spännande!), brorsbarnen fortsätter att växa sig stora, mamma är nybliven pensionär, syster och jag ska se Mumford & Sons i Göteborg (!!), jag ska till Montenegro med föräldrarna, moster och morbror.

Utöver det blir det jobb, kvinnojouren, lite utflykter här och var, äventyr med vänner och kollegor och ja, ett liv värt att leva, helt enkelt.

Kram på er!

Välkommen 2019!