Nytt år

Är det bara jag, eller går åren betydligt fortare ju äldre man blir?

När man var sju år tycktes allt gå olidligt sakta. Nu rusar månaderna förbi, det känns ibland som att man inte hinner med.

Jul och nyår var fullt upp.

Jul spenderades hos föräldrarna med familj och släkt. Nyår slappade jag ena dagen och arbetade andra. Det är rätt skönt att, då och då, jobba de där storhelgerna.

När jag gick till jobbet 6:30 på nyårsdagen var jag helt ensam i samhället. Jag mötte inte en enda bil. Där promenerade jag i vintermörkret, kallt var det också, och det var så underbart tyst och stilla.

Januari, för min del, innebär Veganuari/Veganuary. Det betyder att jag äter veganskt hela månaden. Det är förvånansvärt lätt. Förra året åt jag vegetariskt till 90% och det var också lätt, men jag visste inte hur jag skulle reagera på att inte äta något från djurriket. Inte kött, inte ägg, inte mejeriprodukter, inte honung.

Saknar jag något? Ja, jo, det gör jag väl, men det finns så många produkter idag som lätt ersätter det där man kanske saknar.

Jag saknade ost. Då hittade jag en riktigt god vegansk ost på City Gross.

Jag saknade mjölk och hittade en krämigare/tjockare sojadryck som fungerar perfekt till te/kaffe. 

Jag har börjat äta extra vitaminer då jag inte längre får i mig några mejeriprodukter. Samtidigt försöker jag vara ordentlig och äta mycket grönsaker, nötter, frön och baljväxter för att få i mig de vitaminer och mineraler som behövs.

Och protein, vilket finns i nästan allt jag stoppar i mig, så där behöver jag nog inte oroa mig.

Jag har fått en ny soldat (AAUSS) då A är tillbaka i USA. Så nu har jag två. Och så skriver jag ett brev i veckan till vännen S i Skottland. Det blir ett par frimärken i månaden.

Helgen blir lugn då jag är ledig. Det ska tvättas, jag ska titta efter lite jobb och sen på söndag ska jag hjälpa vännen I att leta soffa.

Veckan som kommer blir det bio (Three billboards outside Ebbing, Missouri) och helgjobb.

Välkommen, 2018!